Dagens plommonstop
det har blivit dags för mig att utse dagens plommonstop, jag skulle egentligen vilja döpa om det till veckans. Det är sällan någon eller något utsees till plommonstop av något slag o ännu mer sällan som jag utseer någon till det.
plommonstopets motivering är en ganska spännande historia faktiskt o för att ni ska kunna förstå varför jag utnämner denna till dagens plommonstop bör ni höra hela historien först.
det var en dag i september när jag satt på tåget hem från Lund, jag hade vinkat av min käresta och var påväg in mot min vagn för att lasta av mig mitt bagage. Jag slog mig ner i mitt säte och började läsa min bok. Plötsligt slog det mig att jag satt ensam i vagnen, så jag kastade av mig min tröja och slängde boken åt fanders, jag bjöd upp till nakenvals.
Det var underligt, för tiden flög och likaså gjorde jag när gravitationen släppte. Serveringensvagnen kom farande och jag blev serverad en kopp med kaffe. Gravitationen lugnade ner sig och jag kände att det var dags o göra detsamma. Jag slog mig ner med mitt kaffe och min bok kom krypande tillbaka till mig. Lugnet var återställt.
Tiden kröp långsamt fram i takt till tågets rullande på spåret, jag tittade ut genom fönstret och suckade, hemresan kändes lika lång som evigheten om inte ett par minuter längre. Jag fortsatte stirra ut genom fönstret i hopp om att finna något underligt som skulle kunna fördriva tiden eller iallafall låta den gå lite snabbare o det gjorde den minsann. Utanför fönstret kom två män svävande, klädd i barockens mode, de var ett par respektabla herrar som artigt knackade på fönstret o bad om få stiga in i vagnen. Javisst sa jag o öppnade fönstret medans de sakta gled genom väggen, undrandes varför jag öppnade fönstret.
Jag slog mig ner o likaså gjorde de, mitt emot mig. Jag bjöd dom på ett par papper ur boken och de läste högt för mig och jag skrattade. Aldrig förr har min tågresa hem varit så roande. Likadant tyckte herrarna, de hade aldrig haft så roligt i livet men som spöken hade dom minsann roligt.
Dagens (veckans) plommonstop går till herrarna i barockens mode som höll mig sällskap på tåget den resan som i början såg så sorgsen ut!
/jonatan
plommonstopets motivering är en ganska spännande historia faktiskt o för att ni ska kunna förstå varför jag utnämner denna till dagens plommonstop bör ni höra hela historien först.
det var en dag i september när jag satt på tåget hem från Lund, jag hade vinkat av min käresta och var påväg in mot min vagn för att lasta av mig mitt bagage. Jag slog mig ner i mitt säte och började läsa min bok. Plötsligt slog det mig att jag satt ensam i vagnen, så jag kastade av mig min tröja och slängde boken åt fanders, jag bjöd upp till nakenvals.
Det var underligt, för tiden flög och likaså gjorde jag när gravitationen släppte. Serveringensvagnen kom farande och jag blev serverad en kopp med kaffe. Gravitationen lugnade ner sig och jag kände att det var dags o göra detsamma. Jag slog mig ner med mitt kaffe och min bok kom krypande tillbaka till mig. Lugnet var återställt.
Tiden kröp långsamt fram i takt till tågets rullande på spåret, jag tittade ut genom fönstret och suckade, hemresan kändes lika lång som evigheten om inte ett par minuter längre. Jag fortsatte stirra ut genom fönstret i hopp om att finna något underligt som skulle kunna fördriva tiden eller iallafall låta den gå lite snabbare o det gjorde den minsann. Utanför fönstret kom två män svävande, klädd i barockens mode, de var ett par respektabla herrar som artigt knackade på fönstret o bad om få stiga in i vagnen. Javisst sa jag o öppnade fönstret medans de sakta gled genom väggen, undrandes varför jag öppnade fönstret.
Jag slog mig ner o likaså gjorde de, mitt emot mig. Jag bjöd dom på ett par papper ur boken och de läste högt för mig och jag skrattade. Aldrig förr har min tågresa hem varit så roande. Likadant tyckte herrarna, de hade aldrig haft så roligt i livet men som spöken hade dom minsann roligt.
Dagens (veckans) plommonstop går till herrarna i barockens mode som höll mig sällskap på tåget den resan som i början såg så sorgsen ut!
/jonatan
Kommentarer
Trackback
